Hur väl känner vi varandra?

Hej på er :) Var ett tag sedan, kom bara att tänka på en sak. Ganska random med tanke på att klockan är typ 11 på kvällen, men ibland kommer jag på smarta - eller inte smarta - saker då :D

I alla fall, jag och en kompis diskuterade just hur väl man egentligen känner varandra och det fick mig att tänka till.

    Hur väl känner vi varandra? När går man över gränsen och känner en person? Och kan man känna någon till 100%? Är det ens möjligt, eller kan man bara själv känna en så väl?

    Asså såhär, när kan man säga att man känner någon? Räcker det att man går i samma klass, eller arbetar på samma ställe? Eller måste det vara mer? Finns det ett visst antal saker man måste veta om en människa för att kunna säga att man känner den? En person som man träffat upprepade gånger, men aldrig fått veta namnet på, kan man säga att man känner den?

    Finns det gränser liksom?

    Jag vet inte, egentligen tror jag personligen att det handlar om känsla. När känns det som man känner någon? Det är nog olika gällande olika personer. Eller?

    Nu börjar jag tänka på det själv. Vilka personer kan jag säga att jag känner? Alla som jag träffat? Nja tveksamt. Alla som jag har ett band till då, eller någon form av relation till? Det kommer nog närmare, men då måste man kanske begränsa relationerna. Känner man sin chef t.ex (okej nu har inte jag någon chef i och försig efter som jag går i skolan med....aja.)

    Frågan vi ska ställa oss är kanske helt enkelt, finns det gränser till när man känner någon, och var går de gränserna??

    En annan sak jag spekulerat lite över är, kan man känna någon till hundra procent?

    Jag vet inte riktigt, jag menar då måste man ju känna den personen på alla sätt och vis, och veta allt om den. Kan man komma varandra så nära, att man i princip har tillgång till varje tanke, känsla och mörk hemlighet personen har?

    Jag vet inte, jag antar att det är möjligt, men ovanligt. Jag tror att det alltid finns saker vi döljer, det behöver inte vara mycket eller stora mörka hemligheter, utan lite. Små, små saker. Sådant som man kanske aldrig berättat för att det aldrig har kommit på tal, eller som man skäms lite för.

    Jag tror att det är svårt att lära känna någon så väl, och fortsätta känna någon så väl, så att man kan säga att man känner den personen till 100%. Tänk på allt man måste veta. Skulle ni vara berädda att dela med er av allt det som krävs för att man ska känna någon så väl??

    Kanske kommer ingen utom du själv känna dig till 100% (eller så kommer någon det, men vet aldrig). Men har man tur får man åtminstone människor omkring en, som kommer väldigt nära.

Haha okej, som sagt väldigt random (och väldigt långt) , men jag hoppas ni gillade det i alla fall, och alla får jätte gärna kommentera och berätta sin åsikt om de känner för det :D Haha var säkert ingen som läste det här eftersom bloggen legat nera så länge, men whatever liksom.

Aja ha det bra allihopa och sov så gott <3

Massa kramar

Kimberly