(Det här inlägget skulle publicerats klockan tolv i går natt, men jag var så trött att jag glömde det...he)
Hej på er. Jag är aptrött. Ja det är påsklov och ja, klockan är inte ens tolv, ändå kan jag knappt hålla ögonen öppna. Jag håller på att förvandlas till en gammal gumma - jag vet. Och jag bryr mig inte ens. Jag är bara så trööööt (okej jag är medveten om att ingen faktiskt säger trööööt, men ville skapa lite effekt så så är det med den saken). Hela den här tröttgrejen känns som en förbannelse. Jag menar allvar. Vet ni hur svårt det är att sitta mitt under en genomgång när läraren går runt där framme och snackar om något (det behöver inte ens vara tråkigt - det kan till och med vara intressant men det är inte poängen) och plötsligt bara tappar man kontrollen. Man blir ofokuserad. Man börjar zomma ut. Plötsligt hör man inte vad läraren säger. Det blir svårt att fokusera blicken och sen så pang. Man kan knappt sitta rakt upp längre och det är en för stor ansträngning att bara försöka hålla ögonlocken öppna - att ta in någon fakta, ens den minsta mening är glömt för länge sen. Det enda man kan fokusera på är att inte, inte, INTE somna. Ärligt, såååå svårt. Om ni inte har upplevt det förstår ni inte kampen. Den oerhörda kampen. Det är som när man ligger i sängen och tittar på film på kvällen efter en jättelång dag och man bara känner hur ögonlocken börjar glida igen och hur man är så ofantligt trött! Försök då att ta in hur 6 upphöjt i 7 dividerat med pi, multiplicerat med radien av en cirkel blir...vad fasen det nu blir. Det är förvirrande utan hela den där sömngrejen. Ser ni min poäng? Det är därför man inte ska skratta åt folk som ser helt borta ut och inte kan hålla ögonen öppna i klassrummet. De har det svårt. Tro mig.
Och om ni har upplevt hur svårt det kan vara att hålla sig vaken i skolan de nätter ni fått för lite sömn så är jag ledsen för er skull. Joina klubben (hemlighet: klubben suger).
Okej det här lät väldigt dramatiskt, men det är jobbigare än man tror. Eller så är det bara jag. Vem vet. Okej vänta nu blev jag ärligt rädd. Kan det här vara en sjukdom? Att jag har svårt att hålla mig vaken om jag sitter still för länge när jag fått förlite sömn flera dagar i rad? Det kan inte inte va? Eller?
Jag ska googla det nu.
Poängen med allt det här var i alla fall: SOV ORDENTLIGT BARN. För lite sömn kan förstöra era liv (eller åtminstone sabba era betyg i något prov här och där. Inte kul). Tro mig.
Godnatt!
Kram
Kimberly
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar