Tja hurrni. Long time, no see.
Vet ni, nu är det ju påsklov och när jag är ledig har jag en förmåga att skjuta upp saker. Som att plugga till No provet som är första dagen efter lovet som jag verkligen inte kan någonting till...Eller plugga till de franska nationella som är andra dagen efter lovet eftersom jag är helt efterbliven när det gäller franska. Eller städa mitt rum eftersom hela släkten kommer imorgon. Men nej det finns ju bättre saker att göra. Som att ha ett lost-maraton bara för att inse att sista avsnittet var EN TOTAL JÄVLA BESVIKELSE SOM INTE FÖRKLARADE ETT SKIT och att man fortfarande är PRECIS LIKA FÖRBANNAT FÖRVIRRAD SOM MAN VAR NÄR MAN SÅG DET FÖRSTA AVSNITTET. FÖR SEX FREAKING SÄSONGER SEDAN. INTE OKEJ ABC FAMILY. JAG HADE FÖRVÄNTNINGAR OCH NI LEVDE INTE UPP TILL DEM. INTE! (sorry - alla lostfan där ute. Ni förstår mig.)
Ja, Lost är ett passande namn i alla fall.
Men faktiskt. Jag är alldeles för duktig på att skjuta upp saker så nu sitter jag här, sent en fredagkväll och försöker klura ut vad aminosyror är och hur protein är uppbyggt och vad DNA faktiskt består av. Senså ska jag upp typ sju i morgon så jag hinner städa mitt rum, durcha och klura lite mer på de där förbannade DNA molekylerna innan släkten kommer hit och jag måste hänga med dem resten av helgen. (Nej det ska faktiskt bli lite kul att träffa alla igen.)
Nejmen kul liv. Kul liv. Verkligen. Såhär går det om man skjuter upp saker folk. Allt man får är stress och ett besviket avslut på Lost. No body wins.
Vet ni, jag känner att jag verkligen börjar glida i skolan. Jag bryr mig liksom inte alls lika mycket längre. Sista terminen i nian. Det är nu man ska lägga ner allt krut. Det är nu man ska göra sitt bästa, slut spurten liksom. Men jag spurtar inte. Jag går. Flåsande.
Jag bara känner mig så omotiverad. Eller jag vet inte vad jag ska säga jag orkar bara inte. Deprimerande. I know. Inte så att jag aldrig pluggar eller något, men jag gör liksom det som krävs. Punkt. Jag satsar liksom inte. Det räcker att ta sig i mål, jag måste inte ha en supertid. Okej jag vill inte ha en jättedålig tid heller. Det räcker med den tiden jag har nu, jag behöver inte förbättra den liksom.
Så känner jag. Och nu meddelade min dator just att klockan var tolv så det är kanske dags att gå och lägga sig om jag ska upp och plugga genitik klockan sju imorgon. Livet leker hurrni. Livet leker.
Ha det bra och glad påsk
Kram
Kimberly
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar