Han vände bort blicke , jag var glad att jag inte kunde se honom.
"Men på sätt och vis har de ändå rätt Aveline." sa han hotfullt. "Felet med dig är ditt hjärta. Det borde inte slå."
***
Till min förvåning kände jag en kall hand gripa efter min. Han tryckte den lätt.
"Kanske, om du hade varit stark nog. Men du vill inte döda någon, Aveline." ögonen var milt bruna igen. "Jag vet att du inte vill det. Du vill inte bli en sådan som jag."
***
"Billy är annorlunda." sa jag
"Han är precis som dem. När ska du inse det?" för första gången visade Alexander upp en tydlig frustation, nästan vrede, mot mig. "Han dricker blod precis som dem. Han åtrår ditt blod precis som dem. Han har attackerat dig. Precis som dem. Vad för honom annorlunda?"
"Han vill att jag lever. Det gör honom annorlunda." viskade jag lågt.
ur: Halvblod
av: Sofie Trinh Johansson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar