Hej!!!!!!

Ja, jag vet. Jag är jäkligt kreativ när det gäller ribriker XD

Men i alla fall, hej på er. Förlåt att jag inte bloggat på länge orkar inte skriva en lång utläggning om varför...
Just nu sitter jag och försöker plugga in engelska glosorna till i morgon i fall någon nu undrar det :)

Här kommer en liten dikt:

Livet är en gåva, som vi måste ta hand om.
Annars kanske det går sönder och kastas bort.
Det kan vara en olycka som orsakar det, eller att du själv är oförsiktig.
Eller kanske blir gåvan för gammal och sköt till slut. För utsliten, så att den ändå måste kastas bort.
Men i vissa fall så tas den bara i från en. Rycks bort på ett fruktansvärt sätt.
De som har förstört så många andras liv, hur kan deras egna vara hela? eller är dem, de? Kanske har de fått sprickor och skavanker efter allt de gjort. Sprickor som inte går att laga. För det är väl så det blir om man tar någons annans liv. Sår som aldrig går att läka?

Hoppas ni gillar den. Komentera gärna vad ni tycker, och tänker om den (jag har skrivit den själv om någon undrar,) så det kan vara kul att veta vad ni tycker dikten menar.
Ja, ja nu måste jag sluta. Ska hoppa in i duchen.

God natt hörrni <3 :)