Komentarer!

Hej på er <3

Har fått höra av många att de inte vet hur de ska komentera! det var inge bra. Så nu tänkte jag berätta för er alla hur ni gör det så att ni kan ge mig små snälla komentarer, smart va? <3

1 Ni går in på det inlägg ni vill komentera och klickar på "komentarer"
2. Längst ner där finns en tom rektangel, där skriver ni det ni vill komentera.
3. Sedan klickar ni på "komentera som" och väljer det.
4. Hur ni väljer det är enkelt. Ni får blädra ner lite (längst ner) och klicka på annonym, (om ni vill vara det) eller Namn/webadress.
5. Om ni klickat på namn/vebadres fyller ni i det ena eller andra, Eller kanske båda.
6. Klicka sedan på "komentera"
7. Skriv de där skumma bokstäverna som kommer upp (ni fattar, när ni gör det)
8. Klart. Nu behöver ni bara vänta på att jag ska godtjänna komentaren :) <3

Hoppas ni fattar nu <3

här kommer i alla fall en bild som jag tagit själv, så komentera gärna (nu när ni vet hur man gör. JAg vill ha massor av komentarer) <3<3<3

Hoppas ni gillar den ;) <3

Kram <3 :)

Hellu! (fortfarande inte särskilt kreativ när det gäller rubriker...)

Ja, jag har inte så mycket att skriva... MEn jag tänkte lägga upp två bilder i alla fall, och som alla vet så är jag inte särskilt bra på engelska, så säg gärna till om det är stavfel ;) <3

Ha, ha hoppas ni gillar dem <3
Komentera gärna, små smurfar <3 :)

ha, ha godnatti på er :) <3

Hej!!!!!!

Ja, jag vet. Jag är jäkligt kreativ när det gäller ribriker XD

Men i alla fall, hej på er. Förlåt att jag inte bloggat på länge orkar inte skriva en lång utläggning om varför...
Just nu sitter jag och försöker plugga in engelska glosorna till i morgon i fall någon nu undrar det :)

Här kommer en liten dikt:

Livet är en gåva, som vi måste ta hand om.
Annars kanske det går sönder och kastas bort.
Det kan vara en olycka som orsakar det, eller att du själv är oförsiktig.
Eller kanske blir gåvan för gammal och sköt till slut. För utsliten, så att den ändå måste kastas bort.
Men i vissa fall så tas den bara i från en. Rycks bort på ett fruktansvärt sätt.
De som har förstört så många andras liv, hur kan deras egna vara hela? eller är dem, de? Kanske har de fått sprickor och skavanker efter allt de gjort. Sprickor som inte går att laga. För det är väl så det blir om man tar någons annans liv. Sår som aldrig går att läka?

Hoppas ni gillar den. Komentera gärna vad ni tycker, och tänker om den (jag har skrivit den själv om någon undrar,) så det kan vara kul att veta vad ni tycker dikten menar.
Ja, ja nu måste jag sluta. Ska hoppa in i duchen.

God natt hörrni <3 :)

Cirkeln...

Hej på er allihoppa ;)
jag sa ju förut att jag tänker lägga upp en recention på Cirkeln (boken jag läser just nu)

JAg kan börja med att säga att den är jäkligt bra, bara så att alla vet ;)

_______________________

Cirkeln
av: Mats Strandberg (manusförfattare är Sara Bergmark Elfigren)

Engelfors. Vackert namn, risig stad. Omgiven av djupa skogar där människor ofta går vilse och försvinner.

En natt då månen färgas mystiskt röd förs tre tonårstjejer till den nedlagda folkparken. De vet inte hur de kommit det, eller varför de är där. De har inget gemensamt, men utan varandra kommer de inte att överleva.

Men en sak får de snart reda på. De är utvalda, utvalda för att kämpa mot ondskan som hotar att starta krig mot mänskligheten.

En kille hittas mördad på en av skolans toaletter. Alla tror att han begått självmord, förutom de som verkligen vet sanningen. Kampen har redan börjat.
Men trotts detta faktum har tjejerna svårt att samarbeta och lära sig mer om deras oundkomliga öde. Innebär det att fler måste dö?

Följ tjejernas kamp om att överleva och hitta svaren på vilka de egentligen är och vad det är för hotande fara som försöker dra ner dem alla i dödens rike. De får lära sig att allt inte är som de ser ut. Och att de inte går att lita på någon. Förutom, ett undantag. Utom varandra. De måste lära sig det. Lära sig att lite på varandra och att samarbeta, annars är allt hopp ute...

Cirkeln är en berättelsen om körlek, död, hopp, förtvivlan, längtan, rädsla och samarbete.

____________________________________________________

Ja, hoppas ni tycker den värkar bra :)

Kram på er ;) <3

Ledsen...

Hej hurni.
JAg är JÄTTE ledsen att jag inte bloggat på så länge, det är bara det att jag har haft ful upp och så.
Ja, jag hoppas i alla fall att ni inte överger mig för det.
Just nu sitter jag i alla fall och bloggar vid mitt nya skrivbord. Roligt va ;)

Och jag måste bara tipsa er om en av världens bästa böker. Jag vet att jag skriver det hela tiden, bla, bla bla, men ja, ja. Den är i alla fall skitbra.
  Den heter Cirkeln och jag tänker lägga in en liten recention sen <3 :)

Kram på er och förlåt igen.

Just det. JAg såg på en annan blogg (http://eskilsot.blogg.se/) att de skrev om en film/bok som heter Water for elephants, och den värkar så himla bra. JAg måste bara se filmen <3
Här får ni se trailen :)

Kramis, Kramis <3

Hem studie dag :)

hej, allihoppa :) nu sitter jag i soffan med Anneli och har precis gjort klart den tråkiga franska läxan. I dag har vi nämligen hemstudiedag om någon undrar. Men sådan tur är har vi inte så jätte mycket läxor. Så det är kul :)
Anneli är i alla fall här och vi har det väldigt kuligt :) just nu gör vi typ inget ;) och så smart som jag är så är min NO bok kvar i skolan fast vi har NO läxa, men jag tycker faktiskt att de kunde ha talat om at vi hade det lite tidigare, om jag ska vara ärlig. Ja, ja nu ska jag väl fortsätta lite med studierna, men här kommer i alla fall några bilder på mig och Anneli <3

Kram på er :) <3 :D
kramis, kramis :) <3

forum...

Hej, jag ha aldrig blogga i går för när jag kom hem var jag så tröt.

Jo de tär så här att ni vet att för inte så länge sedan typ i onsdags så var jag i forum (Nacka) men Anna, Bea och Agnes.

Men Anna behövde byta en sak så jag åkte med henne dig i går igen efter skolan. Och då stannade vi lite längre än i onsdags och det var jätte kul. Jag köpte faktiskt en del kläder. OCh smycken (de hade rea på ur och pen, ha, ha <3  )

ja, ja här kommer i alla fall dagens låt:

Tell me something i don't know, med Selena Gomez

Kram <3

p.s kommentera gärna, hela tiden <3 :)

Friends :)

Vänner, visst är det bland det bästa som finns. Skulle fasen inte kunna leva utan det. Vänner är liksom ene sådan stor del av ens liv.

Vänner är där och hjälper en upp när man ramlat,
Vänner är där och stödjer en när ens ben ger vika,
Vänner är där och får dig att se hoppet när allt är mörkt,
Vänner är där oavsett vad som händer och står där orubbliga vid ens sida,
Vänner är där och och ger dig ett leende när du behöver det som mest,
Vänner ger dig en had när du behöver hjälp up
Vänner är alltid där för en.

I <3 my friends

kram

Shoppat :)

ja, idag var jag i nackaforum med Agnes, Bea och Anna. Vi hade jätte kul, även om vi kanske inte shoppade så mycket. Vi var inte där särskilt länge heller, eller inte jag i alla fall eftersom anna var tvungen att vara hemma 6 och då skulle hon gå rätt långt och det skulle typ ta en halvtimme... (ja ni fattar) så vi var tvugna att ta bussen typ fem så vi han inte vara där så mycket, men det var jätte kul i alla fall <3<3<3 :) och så mötte vi Lovisa och Ida också. Det var kul. Fast vi han typ bara säga hej <3 Men det var kul att se Ida i alla fall eftersom hon har bytt skola :( <3

Ni mins kanske i alla fall låten jag la upp i förra inlägget. Den är så himla bra. Gikar (kan typ inte stava det) den skit mycket. Så anna, om jag skulle få svara på din fråga i dag så skulle jag svara att impossible med shontelle är min favoritlåt, men det är fortfarande svårt att välja och jag har massor. Men det är nog den just nu.
  Men här kommer i alla fall dagens låt om ni är intresserade.
  price tag med Jessi J.
  Lite sjuk musikvidio, men låten är bra :) <3

Kram

Dagens låt...

Hej hurni. Jag hade tänkt att ibland kanske köra lite dagens låt, som jag snodde från Anna :)
Ja, idag har (är för den delen) lite småskjuk så jag var inte med på gympan. Det är så himla pinsamt för jag hostar typ hela tiden. Det är inte skönt heller. OCh min röst låter som en gammal knarrig gris, så jag mimade typ bara på kören i dag på skolan... <3

Ja här kommer i alla fall dagens låt.
impossible med Shontelle

Jag tycker i alla fall att den här låten är jätte bra <3 :)

Kramis på er <3 

P.S tack igen Anna, tack för at du länkar till min blogg och tipsar om min berättelse

Leenden smittar, så låt oss hjälpas åt att sprida smittan vidare !

Ja, det var något finuligt jag kom på i dag. (jag vill inte skryta men, jag är rätt stolt över det. Nog ett av de förnuftigaste sakerna hitils, faktiskt. Hi, hi ) Ja, leenden smittar ju, så nu får vi hjälpas åt allihopa med att sprida dem vidare, inte sant? <3
Så kom igen nu allihopa sprid simittan vidare. Le och skapa nya leenden. <3<3<3

Ha det gott nu allihopa små gote grisar.

p.s kom ihåg att komentera så mycket ni bara kan <3 :)

Lonley... (3)

ja, hej på er allihopa.
Först och främst så vill jag tacka Anna så hemskt  mycket för allt snällt hon skrivit om mig och länkat till mig. Tack Anna. Alla borde värkligen besöka hennes blogg, den är jätte bra. http://aaannaaas.blogspot.com/   :) <3 gå in där och kolla. <3

Okej, tänker lägga upp lite ur lonley (tack vare dig anna <3 )

_________________________

 Jag mindes det där skottet så väl. Så fruktansvärt väl. Hur det dånade genom luften och hur rädd jag blev. Hur fruktansvärt skräckslagen jag blev när det göd genom luften.

  Men det jag mindes tydligast av allt var hur mammas föl i hopp. Hur hon föll mitt i ett steg och blev liggande på marken. 

  Då var det som om något släppte. Som om en dörr som varit stängd, och hindrar mig från att gå ner, plötsligt öppnats. 

  Jag rusade ner för trappan i hisnade fart. Samtidigt som jag om och om igen ropade på mamma.

  Men precis när jag var på det nedersta trappsteget så ljöd ennu ett dånande skott och jag stannade upp som paralyserad. Jag vände mig om, just för att  att se den främmande mannen i svart släppa ut min syster genom dörren. Jag började skrika, men då hörde jag pappas röst.

  ”Kim, kom hit gumman.” jag vände mig om och såg även pappa liggandes på marken, men han satte sig mödosamt upp när jag närmade mig. Han log lite lugnande mot mig men jag kunde se  smärtan i hans blick.

  ”Hur är det pappa?” tårarna rann redan ner för mina kinder. Pappa försökte ställa sig upp, men märkte snabbt att det var totalt lönlöst. 

  ”Hämta telefonen är du snäll.” bad han och kved till när han råkade röra benet.

  Jag kom snabbt på fötter och sprang in i köket, tog telefonen och sprang snabbt tillbaka. Jag gav pappa telefonen och han gjorde en grimas som jag antog skulle föreställa ett leende. Jag såg hur pappa vände sig om och fick syn på mamma. Jag såg hur något förändrades i hans kroppsspråk och hur hans ansiktsuttryck förvreds. 

  ”Mia” viskade han. ”Mia!” men mamma svarade inte. Han började krypa mot henne trotts att jag såg hur ont det gjorde för varje rörelse han tog. Hur mödosamt varje litet hasande var. Men han slutade inte för en sekund. Han slutade inte fären han kom fram till mamma.

  ”Mia!” han skakade om mamma. ”Mia!” nu skrek han högt. Jag kände mig förvirrad, skräckslagen och ensam.för

  ”Pappa?!” det verkade inte som han hörde mig. ”Pappa?!” nu skrek jag högt men det verkade fortfarande inte som om han hörde mig.
  I den sekunden kändes det verkligen som om jag hade förlorat båda mina föräldrar. Och det var precis vad jag gjorde den kvällen. Ambulanser kom och förde bort dem båda. Och mig med, för den delen. Jag hamnade på något konstigt kalt ställe med massa vuxna som jag inte kände. Snart så kom farmor och hämtade mig, vi åkte hem till henne, men det var inte ett av den vanliga mysiga besöken. Vi satt och höll om varandra och grät hela natten.

  Mamma var död. Död och farmor ville inte att jag skulle se henne så, så jag fick aldrig någon sista skymt av henne innan hon fördes ner i jorden på begravningen. Så den kvällen hon blev skjuten var sista gången jag såg henne.

  Pappa vårdades på sjukhus och visst fick jag träffa honom. Men då var han frånvarande och det kändes lite som om jag var osynlig. Det kändes inte riktigt som om pappa var där, även om hans kropp var det.

  En dagar hälsade jag på honom, och då var en liten del av den pappa jag kände där. Han sa att han älskade mig och att allt skulle bli bra. Sedan sa han åt mig att ta hand om mig.

 Efter det gav han mig en jätte kram. Precis som om vi aldrig skulle ses igen.

  Och det var precis så det blev. Jag träffade aldrig pappa igen. Farmor förklarade att han hade get sig av på en liten resa, och snart förstod jag att han inte skulle återvända något mer...

  De här minerna var så plågsamma. Tårarna steg i mina ögon. 

  Sakta grät jag mig till söms.

_____________________________

Ja, god natt på er allihoppa.
Och tack igen anna. Jag blir så glad. I <3 U

Kram <3 :)

p.s Just det komentera gärna vad ni tycker. 

Hej på er alla nissar igen :) Dagens citat.

jag vet inte varför jag skriver så (prisic som förra gången) det bara känns kul på nått sätt.
Ja, idag mår ja lite bättre i alla fall, bra va? Då kommer jag förmodligen till skolan i morgon. Ja, eller jag tror det. Om jag inte blir sämre igen. Men i alla fall, nu mår jag rätt bra. Inte super men okej i alla fall. <3
I dag, den 11 september är det i alla fall 10 år sedan exakt terorister kapade flygplan och flög in i WorldTradeCenter... det är sorligt när man tänker på alla som dog...

Jag tänkte i alla fall börja köra något som heter dagens citat i bland.

okej, här kommer dagens, fast det är mer som ett stycke. :)

"Kör till" sa hon "Jag antar att det är okej. Gör det"

"Va? Vad är det som är okej?"

"Det är okej att du gifter dig med min bror"

från Vampire Academy, yttersta offert sida 220 

För er som inte läst boken är det kanske inte så speciellt, men det får alltid mig att börja le och är en av mina favoritdelar i boken ;) <3

Kramis på er <3 

Sjuk... men fråga :)

Hej på er alla nissar i världen. Okej, vet inte varför jag skrev så bara kände för det <3
Ja, som rubriken säger så är jag sjuk. Ja jag känner mig inte så jätte bra i alla fall... Får hoppas jag blir bättre snart.
Det är äntligen någon som ställt en fråga förresten. Tack Anna <3
Jo anna frågade i alla fall vilken min favoritlåt är och vilken av mina berättelser som är min favorit av de jag  skrivit.
Svar: Jag älskar många låtar, och har många favoriter och jag kan inte välja en, det skulle bli alldeles för svårt. Men några av mina favoriter är:
The lazy song, med Bruno mars
What are words, med...eh, jag har glömt bort vad han heter
Last friday night, med Katy perry är också bra.
California King Bed med Rihanna.
Love you like a song med Selena gomez
I Wanna go med Brithny spers (stavning?)
okej, ni fattar nog.

Ja svar på den andra frågan blir nog att jag tycker om det mästa jag skrivit även om allt inte är jätte bra . Det ligger liksom så mycket tid bakom.
Men några av mina favoriter är nog Kraftens Väktare, Lonely, Drabbad och en som inte har något namn. JAg har inte skrivit på den på jätte länge, men idéen är så himlans bra.
Nu när vi väl pratar om berättelser så... jag gillar strandsatt också det är en novell (jag var med i skolans novell tävling med den...men det gick inte så bra...)
Men t.ex Drabbad är inte lika bra grammatiksmässigt och ordmässigt eftersom jag skrev den tidigare en de andra t.ex men den är fortfarande bra och jag älskar idéen.
Så ja, där har du dina svar Anna <3 Kram på dig :)
Och ni andra, kom igen och ställ frågor.

Lägger i alla fall in en vidio med en jätte bra låt. även den här en av mina favoriter. Men bara så ni vet, musikvideon suger ;) Jag älskar den har låten och blev liksom tagen första gånge jag hörde den. Den är så bra ;) <3 Kanske är det den som är min favorit just nu, men det är svårt att välja <3

Kram på en alla nisele nisar <3 :) ha, ha <3

För i helsike, vad hände med frågestunden?

ja, vad för i helsike hände med frågestunden? Ni stälde ju liksom inga frågor.  Ja,ja jag hade ju sätt fram mot det, men men. Ni kan ju alltid ställa frågor nu om ni vill det. Men om ni inte har något att fråga om så har ni ju inte det ;)

Jag tänkte bara tipsa om Hungerspelen. Jag vet att jag redan skrivit om den en gång, men det är så jäkla bra. Så ja, här kommer en trailer. Hungerspelen ska ju också bli film till sommaren, tyvärr är jag lite rädd att den filmen kommer bli lite blodig. Ja här är i alla fall oficiella trailen.

Ja, här kommer också en fan maide trailer 

Ja, hoppas ni blir intreserade nu.

Kram, kram (och glöm inte att ställa frågor.) <3<3<3

Frågor?

Jag tänkte att om nu läser den här bloggen och undrar något, vad som hälst så snälla ställ frågor. Derför tänkter jag kalla det här "frågestund" ställ era frågor i en komentar så ska jag svara på de i et nytt inlägg så fort jag kan. Låter det inte bra? Ja, och det går toppen att vara anonym, faktumed att alla typ är det om d inte är medlem av den här bloggen. Men såklart (speciellt om ni känner mig) får ni gärna skriva till ert namn. Så kom igen alla ställ frågor. Snälla

ja, här kommer i alla fall en bra låt, med Selena Gomez, Love you like a love song

kramis bananis på er och glöm inte att ställa frågor ;) <3<3<3

Ibland så undrar jag bara, undrar bara vad folk egentligen tycker om mig.

Ja har ni aldrig undrat det. Stannat upp och undrat om du betyder lika mycket för din kompis som hon (i mitt fall, för jag har typ bara tjejkompisar, men så klart så kan det vara en han också(; ) betyder för dig. I bland kan det värkligen kännas som man glidit i från varandra, men i hjärtat så tycker man precis lika mycket om personen som innan. Ibland kanske ännu mer...
Det är så många av mina vänner som jag älskar, älskar så otroligt mycket. Och även om jag kanske inte alltid träffar alla mina bästa vänner hela tiden så betyder det inte att jag slutat älska dem. Jag tror att om jag verkligen börjat älska en vän så finns den för alltid i mitt hjärta. Även om vi nästan aldrig ses så finns dem i mitt hjärta.
Så alla mina underbara vänner, jag älskar er. OCh jag kan bara hoppas att ni älskar mig tillbaka och att det finns människor här i världen som jag betyder något för. Och ändå vill jag inte tvivla på mina vänner, jag vill inte tvivla på att d gillar mig, men om de nu tar sig tiden att stå ut med mig så antar jag att ni i alla fall måste gilla mig lite gran. Men den stora frågan är om ni gillar mig lika mycket, om ni älskar mig lika mycket som jag gillar er, som jag älskar er.
<3

Kram alla underbara <3<3<3 :)

Hej, igen allihopa!!

Sitter på läxtimmen och ska egentligen plugga men jag sitter hellre och skriver till er, hihi!!<3 <3

Kramis
//Anna

Varför bloggar jag egentligen?

Never give upp, keep on fighting, because even if you lose, you know that you did your best, and that is that whats counts (even if its funny to win and know you did it) ;) <3

Inte världes bäst på engelska da, men det får ni stå ut med ;)

ja, jag tänkte i alla fall ta och skriva lite om rubriken, vist är det bra att tänka efter ibland, tycker ni inte. Ja alltså värkligen på riktigt. Jag menar stanna upp och tänka efter. Okej nu bablar jag bara. Strunt i vad jag just sa.

Men, just med det där att tänka efter, ni kanske undrar varför jag har en blogg egentligen och varför jag skapade en, varför jag skriver varje dag?
Ja, kanske är ni inte alls intreserade, men jag skriver det i alla fall.
Jo först var det väll bara en kul grej liksom, att ha en blogg och jag visste knappt vad jag skulle skkriva, sen så kom jag fram till något. JAg vill ha en blogg av den enkla andlednigen att jag vill berätta för omvärlden vem jag är.Inte vad jag gör på dagerna utan vem jag är på insidan och jag vill visa världen vad jag kan göra och att det faktiskt kanske är bra det är därför jag lägger upp mina berättelser här på bloggen. De är en del av mig, och även om jag aldrig bil en känd författare så vill jag i alla fall bevisa för någon att jag... att jag faktiskt kan skriva (om ni nu tycker att jag kan det, ni kanske tycker att jag suger) och att jag itne är helt värdelös, att jag kanse faktiskt är bra. OCh så vill jag så klart berätta alla mina smarta tankar för omvärlden, få de att tänka på något nytt kanske.
Såklart skriver jag om mitt liv också och vad jag gör på dagarna, men det är ett sätt för er som läser det här att lära känna mig, även om ni kanske inte bryr er ett dug om vad jag gjorde på NO i dag.
Och så vill jag bara klargöra att det inte är så att jag har miljontals läsare det är väll högst tio, och om jag har tur upp mot femton men i sådana fall så får högst tio personer ta del av mig, mina tankar och det jag gör. OCh jag är väldigt tacksam för att ni tio, eller femton eller om det så bara är en, för att du / ni tar er tid att läsa det här. Det kanske skräpet jag skriver i hopp. Tack, tack för att ni ger mig tid.

Kram på er världen <3<3<3 :)

hej på er allihoopppaaa ;)

ja, hej på er :D
Ja, i dag har äl varit en bra dag, förutom att jag gjorde bort mig lite på SO i skolan i dag, men det är väl sånt som händer antar jag, men det var lite pinsamt ;) <3

Ja, det kanske inte är världens finaste bild, men så här ser mina naglar ut just nu i alla fall, om någon är intreserad ;)

Ja, vet inte riktigt vad jag ska skriva. Å just det ni bara  snällla nåste kometera det jag skrivit, speciellt Lonely. Snnääälllllla <3<3<3 Om ni vill kan jag också lägga in fortsättnigen ;) <3

Kram på er alla söta där ute i världen :) <3

Lonley... (2)

hej allihoppa.
Förlåt att jag inte skrivit på länge. Har hafft annat att göra :) <3
JAg tänkte att ni kanske skulle vilja ha fortsättnigen på lonley. Så japp här kommer det.

________________________

fortsättnig kapitel 1 (det andra var början på kapitel ett, men glömde skriva det)

Jag låg och sov i mitt rum. Men plötsligt vaknade jag av panikslagna och rädda röster som kom från undervåningen. Jag började genast undra vad som står på. Sakta sätter jag mig upp och tänder lampan. Jag kliver ur sängen och i bara nattlinet smyger jag ut i korridoren. 

  Ljudet kommer nerifrån undervåningen så jag började gå mot trappan men stannade tvärt vid ljudet av en okänd mansröst. 

  ”Jag har hört nog!” ryter den hotfullt. ”Ni bröt mot vårt avtal och nu måste ni betala.” kalla kårar löpte längs min rygg när jag hörde rösten.

  ”Nej, snälla ge oss en till chans.” vädjade mammas röst desperat.

  ”Nej!” avbröt den hotfulla rösten. ”Ni har fått nog med chanser, nu är det dags att betala för det ni...”

  ”Nej snälla, vi gör vad som helst!” avbryter pappa desperat. 

  ”Avtalet var tydligt, och ni har brutit mot det. Nu får ni ta ert straff!” 

  Nu började jag bli rädd på riktigt vad var det som höll på att hända?

  ”Snälla...” började mamma desperat igen.

  ”Jag vill inte höra mer av ert vädjande!” avbröt den hotfulle rösten tvärt. 

  Jag hörde en dörr öppnas och något senare min fyra år äldre systers röst.

  ”Mamma, vad är det som pågår?” jag hörde på en gång hur rädd min syster var.

  ”Inget gumman, gå tillbaks och lägg dig.” jag hörde rädsla i min mammas röst också även om hon försökte dölja det.

  Jag smyger framåt lite och sneglade genom springorna i trappräcket. Jag såg mina föräldrar stå inte långt från trappan, fortfarande i klädda sovkläder. men det som fångade min blick var den svartklädde mannen som stod vid ytterdörren. Jag behövde bara kasta en blick på honom för att konstatera att han var lika skräckinjagande som hans röst. 

  Nästa sak jag registrerade var att min syster stod farligt nära den hotfulla manen, jag blev genast rädd för hennes skull. Min syster, Emily tvekade en stund och tittade på mamma och pappa, hennes blick vändes sedan mot mannen i svart.

  Mannen studerade henne ingående sedan log han.

  ”Nej, vänta.” han stoppade in handen innanför den långa rocken och tog fram en pistol. Han riktade den målmedvetet mot mina föräldrar. ”Du stannar, annars kan det gå riktigt illa för dina kära föräldrar här.” han fortsatte att rikta pistolen mot våra föräldrar, sedan log han sådär igen.

  ”Kom hit, käre du.” hans tonfall var så hotfullt att ännu en kal kår löpte längs min rygg. 

  Emily svalde och tog sedan ett tvekande steg framåt. Sedan ännu ett.

  ”Nej!” det var mamma som skrek. ”Låt henne vara, vi gör vag som helst. Jag lovar vad som helst.!”

   ”Ni ska betala ert straff, och er betalning är lilla fröken här.” han nickade mot Emily. ”Och du” han riktade sig nu till Emily men hade inte rört pistolen en millimeter. ”kommer hit nu.” Jag såg hur Emily ryggade tillbaka lite för den hotfulla rösten. Sedan tog hon sakta ett steg framåt. Snart följt av ett annat. När hon var på bara ett stegs avstånd från mannen stannade hon tveksamt. Mannen sträckte ut handen och drog henne intill sig och tryckte pistolen mot hennes huvud.

  Mamma såg ut att bli torterad. Hennes blick var så plågad, så rädd och så sorgsen. Pappas uttryck var likadant. 

  ”Snälla” vädjade pappa. ”Vi gör vad som helst. Ta mig i stället. Snälla, snälla!” vädjade pappa desperat med smärta i rösten. Mannen log.

  ”Tyvärr finns det inget att göra. Avtalet var mycket, mycket tydligt och ni bröt mot det. Reglerna är klara. För att ni bröt mot dem får ni betala. Det vet ni mycket väl. Och det här är vad ni får ta och betala.” han gjorde en gest med pistolen och tryckte den sedan hårdare mot Emily och hon kved till. Det fick mamma att explodera. Hon släppte alla tankar på att kunna prata sig ur situationen. Hon kastade sig fram och försökte få tag i mannen, vilket resulterade i ett skott...

____________________________

hoppas ni gillade det förresten så är det kopigeringsförbud på allt jag skrivit själv så (C)  (kan inte göra det riktiga tecknet efter som det här är en laptop jag skriver ifrån och då vet jag inte hur man gör, men det betyder i alla fall copyright) 

komentera gärna <3

Kram :)