måndag 8 april 2013

Evermore

Titel: Evermore
Författare: Alyson Noël
Antal sidor: 316
Du kan köpa boken och läsa mer om den här: adlibris / bokus

Handling: Efter den tragiska bilolyckan som tagit sextonåriga Evers familj ifrån henne, har Ever fått...underliga krafter. Plötsligt kan hon läsa folks tankar, se auror, ha kontakt med spöken (bland annat Evers lillasyster Railey), och se folks hela livshistorier med bara en enkel beröring. Deta ressulterar i att Ever undviker kontakt och försöker stänga ute världen, ihopp om att det ska få det ständiga kaoset i hennes huvud att tystna. Munkjacka, hörlurar med musiken på högsta volym, och platsen längst ner i klassrummet. Inget hjälper. Inget utom Damen.

Damen Auguste är den nya eleven i klassen som plötsligt dyker upp i Evers liv, och för första gången så lyckas rösterna i hennes huvud lugna sig. Men det är något skumt med Damen. Han trollar fram tulpaner från toma intet, tycks kunna läsa Evers tankar, äter knappt något, och ännu konstigare, han verkar också kunna se Railey, Evers lillasyster som omkom i bilolyckan. Men mest skrämmande av allt är det faktum att Ever kommer på sig själv med att handlös falla för Damen, men desto närmare hon kommer honom, desto mer skrämmande verkar han bli och snart är Ever helt säker på att det är något som inte står rätt till med den nya snyggingen i klassen.

Vad tycker jag?
Det här var ingen toppenbok enligt mig, nej. Den har fått bra recentioner tidigare, efter vad jag sett, men jag håller inte med. Inte alls. Boken var seg och svårt att ta sig igenom. Hela historien kändes inte hållbar och äkta, dessutom hoppade boken mycket, och det kändes ibland som om det saknades bitar, vilket gjorde boken aningen ossamanhängande och svårt att förstå. Hela det här fenomenet om vad både Ever och Damen är blir så dåligt förklarat och dåligt uppbyggt att man inte alls hänger med! Jag förstår fortfarande inte vad är dem? Och hur blev hon vad här är? Och vad är Diana? Nej allt är bara ett stort kaos.
Om vi går tillbaka till det där om att boken hoppar, så är det väll snarare så att huvudkaraktären Ever hoppar fram och tillbaka, för fort för att man ska hänga med. I ena stunden är hon jätte sur på Damen och litar inte alls på honom, i nästa kastar hon sig om halsen på honom, kysser honom och svär på att hon skulle dö om hon förlora honom. Jag menar, vem gör så? Då får man istället bara känslan av att missat något typ några sidor, eller liknande. Till råga på allt så faller man inte alls för Damen, killen Ever gillar. I bra böcker ska man känna med huvudkaraktären, och man ska nästan bli förälskad i killen som hon gillar (enligt mig). Men nej, så kändes det inte alls. Jag föll verkligen, verkligen inte för Damen.
Det behövs nog mer helt enkelt, boken känns inte färdig. Eller om man säger såhär, den skulle nog behöva arbetas om. Jag vet inte, med mer förklaringar, mer utförligt och liknande skulle boken nog kunna bli riktigt bra.
Det ända som höll kvar mig till slutet var att man ville få reda på mysteriet, och sen fattar man det inte ens!
Inte för att den var jätte dålig heller, det var den inte. Den var väll okej ändå, men inte något jag tyckte särskilt mycket om och jag kommer nog inte läsa uppföljarna.

3-4 poäng av 10

Kram!!


tisdag 2 april 2013

Hush, Hush - serien

Hej på er. Har inte bloggat på evigheter och är väl medveten om det. I alla fall så har jag nu fått värsta rycket ich känner för att bok-blogga så här kommer min senaste recention på Fallen Ängel, och Förlorad ängel som är de två första böckerna i Becca Fitzpatrics serie Hush, Hush om fallna änglar och förbjuden kärlek
______________

EN SVUREN ED. EN FALLEN ÄNGEL. FÖRBJUDEN KÄRLEK.

Fallen ängel: Handling: Redan första dagen de hamnar bredvid varandra på biologin fångar Patch Noras uppmärksamhet. Han är charmig, hemlighetsfull och verkar dessutom veta mer om Nora än hon själv gör. Och samtidigt som det är något med Patch som gör att Nora känner sig dragen till honom, så finns det något mörkt och skrämmande med honom, och hon lovar sig själv att hålla sig borta, men det är svårt eftersom Patch tycks dyka upp överallt, dessutom tycks han bära på mörka hemligheter. Och desto närmare Nora kommer, desto mörkare blir hemligheterna och tillslut fruktar Nora för sitt eget liv. Men när hela sanningen om Patch går upp för henne är det försent att fly...
Förlorad ängel: (Har du inte läst första boken så läs inte längre. *Spoiler varning*) Handling: Noras lycka med Patch som skyddsängel är kortvarig. Patch börjar bete sig underligt och undanhåller saker från Nora. Nora börjar snart ana oråd och drar sig därför undan från Patch, och han svarar genom att börja dejta Marcie, Noras värsta fiende.
Men det är mer, desto närmare Nora kommer Patch och hans förflutna, desto närmare hon kommer hans hemligheter, desto mer börjar sanningen gå upp för henne och snart börjar hon inse att Patch var mer innblandad i hennes fars död en han vill erkänna. Kan det till och med vara han som ligger bakom mordet på hennes pappa?
Kan Nora verkligen lita på sin skyddsängel?

Vad tycker jag om böckerna?
Det här är andra gången jag läser dem, och jag måste säga att jag älskar dem båda två. Man blir snabbt fast i böckerna och sedan har man svårt att lägga dem ifrån sig (även andra gången). 
Något jag verkligen gillar med boken är Patch. Jag föll pladask för honom i samma stund som Nora gjorde det, och intresset hålls uppe. Jag tycker personligen det är tråkigt när man läser böcker där huvudpersonen faller för någon som man inte alls är intresserad av. Då tappar man helt intresset, men så var det inte alls här. 
Den största nackdelen är nog att första boken är aning orealistisk när man tittar på Nora och Patch förhållande. På väldigt kort tid går Nora från att vara livrädd för Patch och tro att han är någon form av mördare som är ute efter henne, till att hon ger sitt liv för honom. Men det hindrar mig inte från att älska boken. So what om den är lite orealistisk, historien blir inte sämre för det och personligen älskar jag lite överdrivna kärlekshistorier (bara det inte är för överdrivna), jag menar vi lever ju i verkligheten varje dag. Hade vi velat ha verklighet behövde vi ju bara se oss omkring, eller hur?
I alla fall så måste jag också säga att den andra boken är en aning långsammare än den första. Kanske för att Patch och Nora är ifrån varandra mer i den, så att det inte blir lika mycket kärlek. Jag vet inte, men det är liksom lite mer dragningskraft i den första boken. 

I alla fall älskar jag böckerna och kan knappt bärga mig innan jag kan läsa trean och fyran (trean har jag redan läst, och fyran kommer inte ut på svenska förens i maj). Jag tycker historien är väldigt bra uppbyggd, med ett bra tempo och spänning som håller en fast. Det är bra karaktärer som är tydliga och relationerna fungerar utmärkt. Böckerna är inte för långa (ligger båda runt 300 sidor) och slutar med en sådan spänning att man bara slukar efter mer. (åtminstone tvåan)

Mitt betyg: 7-8 av 10

Om ni vill läsa mer om böckerna eller köpa dem kan ni göra det här:

Ha det bra! 
Kram!!