Ibland blir jag riktigt rädd för hur illa vi människor har ställt till det för oss. Vi förstör vår egen planet. Vårt hem. Och det är så många som inte ens inser det, som inte tar det på allvar. Isarna smälter, vi förgiftar vår egen mat och låter våra egna medmänniskor svälta. Vi tar och tar och tar av naturen men vi ger alldeles för lite tillbaka. Vi har blivit giriga och själviska och det kommer så småningom troligtvis innebära slutet för oss. Bara för att vi vägrar inse hur illa allt ligger till. För att vi ignorerar sanningen och inte tar på oss vårt ansvar.
Jorden är allt vi har och vi håller på att krossa den. Vi. Allihopa. Det här är vårt ansvar och vi måste agera nu. Innan det är försent. Innan allt är bortom räddning. Innan vi sitter så långt ner i skiten att vi inte längre kan ta oss ut.
Jag vet att det här låter hemskt och att jag låter väldigt påstridig (och ja videon i förra inlägget inspirerade mig lite, bara lite) - men det här är så extremt viktigt. Som han i videon sa: "Whatever you're fighting for: racism or poverty, feminism, gay rights or any type of equality - it wont mater in the least. Because if we don't all work together to save the environment, we will be equally extinct."
Det spelar ingen roll vad vi kämpar för. Vad vi vill förändra i världen. Om vi inte alla räddar den enda jord vi har, så kommer inget av det spela någon större roll i slutendan ändå. Vi kan kämpa för en hur bra framtid vi vill, men om vi fortsätter förstöra miljön som vi gör idag, är det inte säkert att vi ens har någon framtid i huvudtaget.
Jag vet att man inte förändrar världen över en natt. Men man kan förändra den. Vi kan förändra den (är jag naiv? Ja. Men har jag rätt? Ja (troligtvis i alla fall)) - tillsammans. Börja med att göra det ni kan. Här och nu, idag. Saker som släck alla lampor ni inte behöver ha tända, eller dra ut alla kontakter som ni inte använder. Ät minst en köttfri middag i veckan. Källsortera (släng vindruvsförpackningarna och tandkrämstuberna i plastinsamlingen och alla gamla tidningar i pappersinsamlingen). Lämna bilen hemma på fredagar och ta bussen. Duscha några minuter snabbare. Stäng av kranen medan ni borstar tänderna. Köp kanske lite mindre smink eller kläder eller något annat den här månaden, så du istället kan köpa ekologiska grönsaker.
Och har ni ännu mer tid över - sprid den här informationen. Bjud in ännu fler i kampen. Mejla er lokala matbutik och be om större ekologiskt utval. Mejla SL och be om utökad busstrafik så du enklare kan ta bussen och på så sätt kan lämna bilen hemma oftare. Mejla din kommun, menjla politiker och be att de verkligen tar tag i miljöproblemet. Jag vet att det ofta känns som om miljön inte är vårt ansvar, som om de som sitter över våra huvuden, de som tar alla de viktiga besluten borde ta tag i det här. Det är inte vi som ska behöva lägga om hela vår vardag för att ta bussen istället för bilen bara för att de inte löser miljöproblemen. Men om de inte tar sitt ansvar är det upp till oss att visa för dem att det är vad vi vill att de gör. Politikernas uppgift är att representera folket. Vi är folket. Vill vi att de ska ta tag i miljöfrågorna måste vi visa dem det (på ett 100% fredligt sätt självklart, som mejl. Mejl är bra).
Dessutom är miljön alla vårs ansvar. Ditt, mitt och politikernas. Allas. Vi kan inte skylla ifrån oss och de kan inte skylla ifrån sig, för vi måste alla göra vårt.
Kämpa på hurrni så hörs vi snart
Kram
Kimberly
P.S jag är inte jätteinsatt - jag är ingen expert. Jag är bara en tjej på 17 år som vädjar till er alla där ute i världen: Få upp ögonen och gör det ni kan innan det är försent. Snälla (100% fredligt som sagt - självklart. Alltid fredligt).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar